tankarna som tar över mitt liv
Hur något så svårt ska bli så enkelt?? Hur går detta till? Jag är vilket fall väldigt stolt.
tänker på detta ofta.
hur hur i helvete man kan tappa kontakten med en person man varit så nära till. en person man verkligen skrattat med, berättat privatare saker, gjort oförglömmliga ting. Hur kan man vara så dum att "glömma"? att knappast hälsa på varandra när man ses? Fattar inte riktigt grejen.
Eller hur ord kan vara så falska.
"Ord är bara ord. Ljud. De är som såpbubblor. Skimrar lite i solen sen spricker de och bara en klibbig fläck blir kvar på marken"
Genom säga få ord kan vara så onödigt men andra sidan jätte bra.
Vi pratar inte med varandra, och det leder till att man gör stora saker genom att inte prata ut med dem. Att vi skuggar händelser som bara leder till ett hål istället för att punktera ihop allt och bara säga några få ord
eller är jag ensam om detta...?
SOM SAGT. tänker för mycket, måste sluta. vem är jag ens?
hejsan, allt bra? :)